Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - IX. Poes poetiska teorier - »Fancy» och »Imagination»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
iinusual combinations» ^ Därför ter sig den distinktion,
som Coleridge i sin Biographia Literaria ^ gör mellan
»fancy» (’favtaa-.a) och »imagination» (imaginatio) för Poe
som ett nonsens. Medan Coleridge gör gällande, att »the
fancy brings together images which have no connection
natural or moral» och att »the imagination modifies images,
and gives unity for variety» eller som Poe elliptiskt återger
det: »the fancy combines, the imagination creates», så fin-
ner den sistnämnde, att »the just distinction between the
fancy and the imagination (and which is still but a distinc-
tion of degree) is involved in the consideration of the
mystic», detta begrepp fattadt »in the sense of A. W. Schle-
gel, and of most other German critics» ^. För att giva en
kort, om än summarisk tolkning av Poes mera utförliga
framställning, skulle man kunna säga, att han fattar the
i m a g i n a t i v e som en idealare och högre polens av the
fanciful, åstadkommen genom närvaron av ett ogrip-
bart, mellan raderna och orden förnimbart suggestivt ele-
ment, »a mystic or secondary expression». Han uttalar på
ett ställe * med stöd av Bielfield, att »Imagination is, pos-
sibly in man, a lesser degree of the creative power in God».
Herraväldet över själva arbetsmaterialet, språket,
måste vara fullkomligt. En diktares grammatika måste
vara lika höjd över misstankar som caesars hustru ^, och
all stilförkonstling är av ondo, i synnerhet i prosan. I
versen kan under särskilda förhållanden en viss fraseo-
logisk »quaintness» försvaras, ja vara av god verkan »in
’ X, 62.
^ Se denna I, 79—81. — Frågan om fancy och imagina-
tion diskuterades ganska mycket bland Coleridges engelska samtida;
bl. a. undersöktes den av Hazlitt. I Tyskland ventilerades frågan på
Coleridges tid särskilt av Solger.
3 X, 65.
* VIII, 283.
’ XVI, 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
