Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - IX. Poes poetiska teorier - Poesi och prosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
promise in the compositions of a young man. The man
that has not music in his soul can indeed never be a genu-
ine poet.» ^ Det är — i full samklang med romantikens
åsikt — musikens egenskap att vara svävande, obestämd,
antydande som förlänar den dess förmåga att försätta
själen i de fina svängningar, genom vilka de subtilaste
förnimmelser bana sig väg, och då alstrandet av ett starkt
intryck genom jsådana förnimmelser för Poe är även poe-
siens mål, förstår man tillfullo den betydelse han tillägger
det musikaliska i poesien. Medan prosaskildringens objekt
är »a d e f i n i t e pleasure?, är poesiens »an i n d e f i-
nite»; »romance presenting perceptible images with defi-
nite, poetry w^ith indefinite sensations to which end music
is an essen ti al, since the comprehension of sweet sound
is our most indefinite conception. Music, when combined
with a pleasurable idea, is poetry; music without the idea
is simply music; the idea without the music is prose from
its very definitiveness.»
^
Det sätt, varpå Poe sålunda avgränsar poesien från
prosan, är direkt hämtat från Goleridge. Poes betecknande
av poesien som »an indefinite pleasure» i motsats till
den skönlitterära prosan som »a definite pleasure» är
intet annat än en omskrivning av Coleridges sats: »Poetry
gives most pleasure when only generally and not perfectly
understood». Och när Poe vidare förklarar, att den icke-
fiktiva (således den mer eller mindre »vetenskapliga»)
prosan skiljer sig från poesien genom att till omedelbart
syfte ha bibringandet av en sanning, ej väckandet av en
lustkänsla, föreligger en nästan fullständig identitet mellan
Poes formulering av denna sats och Coleridges formulering
därav.
Poe säger (i Letter to B—):
1 Biogr. Lit. III, 16.
2 VII, xliii.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
