Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XI. Poes diktvärld - Viljan tillvarons väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
berry har i en ingående och ganska tVirk rossande kritik av
denna kosmologiska och filosofiska hypotes påvisat dess
naturvetenskapliga källor, vilka förnämligast utgöras av
Herschels, Boscovitchs, Faradays och Laplaces teorier ^
Denna åskådning saknar f. ö. icke paralleller inom tysk
romantisk filosofi ^. Det må även understrykas, att då
för Poe den tillbakaverkande kraft, som strävar att återföra
mångfalden till det ursprungliga enhetstillståndet (vilken
kraft i själva verket för honom är identisk med gravi-
tationen) också är en viljeyttring, nämligen reaktionen
mot den gudomliga viljeimpulsen, har han, såsom Jörgen-
sen framhållit^, i likhet med Schopenhauer funnit till-
varons innersta väsen i viljan. När den gudomliga viljan,
som är en, skapat världen ur en enhet, blir dess mångfald
också enligt Poes, liksom enligt de tyska romantikernas,
uppfattning i grunden enhetlig. Följaktligen är även män-
niskan i själva verket av samma väsen som de lägre orga-
nismerna i sin omgivning ^. Med en sådan uppfattning
är det egentligen föga konsekvent av Poe att han i motsats
till romantikerna icke anser det onda vara av blott relativ
(eller rent av negativ) natur. Förklaringen till denna diver-
gens mellan dem och Poe är tydligen att söka i deras tem-
perament. Romantiken är livsbejakande och i grunden
optimistisk; Poe är pessimist. Då han därjämte saknar
hjärtats värme, måste han stå främmande för romantikens
kärlek till alla livsföreteelser. Det onda i människans
eget väsen har också enligt Poes uppfattning — liksom
enligt Novalis’, som i sitt betonande härav intog en undan-
’
Woodberry, II, 251—257. — Jfr Lauvriére, 652—684.
’ En viss, ganska intressant parallellism med Poes teorier synas
mig i den franska litteraturen Balzacs kosmologiskt-filosofiska resone-
manger i Louis Lambert (1832) erbjuda.
^ Jörgensen, s. 56.
* Poe delade också den romantiska kärleken till djur och
blommor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
