- Project Runeberg -  Edgar Allan Poe : en litteraturhistorisk studie /
145

(1916) [MARC] Author: Gunnar Bjurman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XI. Poes diktvärld - Beläsenhet och litterär inspiration

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

145
sökningen eljest i viss mån kunde få utseendet av ett för-
sök att reducera Poes verk till en mer eller mindre för-
stucken imitation av föregångare och samtida. En sådan
tanke är mig främmande, liksom också varje förhoppning
att kunna »förklara» de konstverk, som bära Poes namn,
genom ett påvisande av paralleller och förebilder ifråga
om form eller motiv. Sådana påvisningar torde likvisst
alltid få erkännas äga sitt litteraturhistoriska värde genom
den belysning de kasta över de verk, vilkas verkliga »för-
klaring» endast kan finnas i diktarens egen själ. Ifråga
om Poe torde påvisningar av denna art vara så mycket
mera motiverade, som han var synnerligen beläst i sin sam-
tids litteratur och rätt väl hemmastadd även i den närmast
föregående epokens och flagranta exempel visa, dels vilken
roll denna beläsenhet spelat för hans form och hans val
av motiv, dels också vilken betydelse han själv tillmätte
beläsenheten som källa till litterär inspiration. »The poetic
sentiment», säger han, »implies an abnormally keen app-
reciation of poetic excellence, with an unconscious assimi-
lation of it into the poetic entity, so that an admired pas-
sage, being forgotten and afterwards reviving through an
exceedingly shadowy train of association, is supposed by
the plagiarizing poet to be really the coinage of bis own
brain.» ^ Poe var mycket receptiv, men detta till trots allt
annat än osjälvständig. Utifrån kommande intryck kunde
visserligen självklart i fråga om mycket giva hans före-
ställningsvärld sin prägel, men omformades också själva
till intim överensstämmelse med denna föreställningsvärlds
originella innehåll.
XVI, 77.
10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:47:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/edgarpoe/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free