Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XVI. Den brottsliga impulsen - 1700-talets brottslingsskildring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVI.
Den brottsliga impulsen.
En grupp för sig bland Poes tragiskt betonade novel-
ler utgöra de, vilkas kärna består av en analys av den
brottsliga impulsen.
Såsom i det föregående framhållits, framträdde redan
mot slutet av 1700-talet ett verkligt psykologiskt intresse
för brottet och brottslingen, ett intresse som hos skräck-
skolan bäst kommer till sin rätt i Mrs. Radcliffes teckning
av köpmannen Pierre de la Möttes karaktär, men f. ö. i
Tyskland kulminerar i Schillers Verbrecher aus verlorner
Ehre, i England i Godwins Galeb Williams, i Amerika i
Broeken Browns Wieland. Medan de båda nämnda ar-
betena av Schiller och Godwin enligt de samtida tyska kri-
minalhistoriernas mönster ha en utpräglad social tendens,
är detta icke fallet med Wieland. Denna roman skiljer sig
f. ö. grundväsentligt såväl från Godwins och Schillers båda
verk som från skräckskolans brottslingsskildringar. I dem
ligga nämligen de psykologiska skikten så klara som möj-
ligt, allt är enkelt, »naturligt» och tämligen väl belyst av
dagsljuset, hur mörkt demoniska man än vill låta karak-
tärerna te sig. Något rum för de själsprocesser, som ligga
under medvetandets plan, fmnes icke. I det sammanhang,
vari Brown analyserar den brottsliga tankens utveckling
och omsättande i handling, finna vi däremot icke blott att
den psykologiska processen absorberar hela hans intresse,
utan också att det »undermedvetna» framträder såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
