Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXVIII. Det naturvetenskapliga intresset efter Poe - Villiers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jules Verne står i skuld, ej till hans syner och knappast
till hans stil. Den omständigheten, att de av Poe direkt
influerade verken ha sin plats i början och slutet av den
långa kronologiska förteckningen på Vernes alster av detta
slag, berättigar till den slutsatsen, att han under hela denna
sin produktion mer eller mindre i Poe såg en förebild. Det
vore förmodligen att gå för långt att redan i hans första
roman av denna kategori, Cinq semaines en ballon (1863)
— och f. ö. i de av hans böcker där luftskepp förekomma
— vilja spåra ett inflytande från Poe (The Balloon-Hoax,
Mellonta Tauta), men höjt över tvivel är däremot, att den
tredje av dessa romaner, De la Terre à la Lune (1865) är
påverkad av Hans Pfaall. Vi återfinna inledningsvis Pfaalls
docerande resonnemanger i fysik och astronomi och hans
matematiska beräkningar, vidare hans skildringar av
fysiologiska erfarenheter under uppstigandet från jorden, o. s. v.
I Jules Vernes nästa roman, Les Aventures du Capitaine
Hatteras (1866), framställes nordpolen som ett berg av
vulkanisk natur. Såsom ett berg framställes också sydpolen
i Poes Ms. found in a Bottle. I ett av sina senare arbeten.
Le Sphinx des Glaces, har slutligen Jules Verne anslutit
sig till Arthur Gordon Pym och sökt skriva ett slags
fortsättning till denna, visserligen hållen i en långt mera
rationalistisk ton.
Det har redan i ett föregående kapitel omnämnts, att
den av Poes psykologiska intressen och synpunkter så
starkt påverkade Villiers de l’Isle-Adam även tagit intryck
av hans vetenskapligt-mekaniska novellistik. Den
påverkan, som jag åsyftar, är dock väsentligen endast en andra
hands. Den är nämligen en resultant av två krafter, varav
den starkare är Villiers’ satiriska temperament, den
svagare — som därför ingalunda är betydelselös — hans
livsåskådning sådan Poe bidragit att skapa den. I en grupp
av satiriska utkast i Contes cruels liksom också i l’Ève
future förlöjligar han den moderna hyperkulturen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
