Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - XXX. Poe och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
genast tVir i tankarna Poes versrad:
över many a quaint and curious volume of forgotleu lore,
villven i Rydbergs översättning motsvaras av:
bakom seklers förlåt gömde tankar hägrade förbi.
Med hänsyn till två så flagranta fall av poeslvl infly-
tande hos Kleen är det näppeligen för djärvt att i dennes
ditLtning överhuvnd med dess skönhetstörst och ofta dröm-
mande tnngsinthet samt dess ständiga strävan efter en mii-
sikalislv form vilja spåra en viss inverkan av Poe, med vars
enropelske impresario Handelaire Kleen också var särdeles
förtrogen. Aled all sannolikhet sh)d den poeska konslfor
men för Kleen i mycket som ett ideal ^
Så gör den även för en tredje skånsk diktare: Vilhelm
Ekelnnd. För honom ter sig Poe överhnvnd som en av
diktkonstens störste; han nämner honom flerstädes (i syn-
nerhet i B()cker och vandringar) och alltid med den djn-
paste l)eun(lran. I några av hans dikter närma sig också
ton, nttryck och tanke i någon mån Poes.
Under de dryga tre decennier, som förflutit sedan Poe
^ Sedan del la kapitel i någol korlare form publieerats i 2:a vol.
av Edda 191(>, fick jag från fabrikören Alb. Sahlin i Eslöv mollaga
ett brev, vari hr S. meddelar, all det var Edgrens översätlning av
Korpen (vilken dittills hade undgåll min uppmärksamhel) »som redan
under våra gemensamma skolpojksår gjorde elt djupt och i hans se-
nare produktion ofta märkbart intryck på Emil Kleen. Hans intresse
för Poe stegrades och hans uppfattning av honom fördjupades genom
Baudelaire och 80—90-talets franska diktning (symbolister och deka-
denter).» Vad beträffar mitt påpekande av likheten mellan Kleens
Skräck och Hollinats L’Angoisse anser hr S. mig vara på rätt spår
och tillägger: »Undertecknad, som mer än ett tiotal år var K:s när-
maste vän och förtrogne, kan bestyrka, att Baudelaires och Rollinats
skräckstämningar mycket sysselsatte honom. Ehuru han tillfullo in-
såg den senares himmelsvida underlägsenhet under den förre, kos-
tade han på Hollinat en sonett, som jag bifogar» (återgiven s. 3(>6).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
