Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Förbättringar av telegrafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brinnande intresse och sin okuvliga viljekraft fick
Edison sina arbetare, vart han ville. De togo del
i hans förhoppningar och gladdes över hans segrar.
Hade han lyckats övervinna en svårighet, så blev
det jubel på verkstäderna; man visslade och sjöng
dagen igenom, och inga ansträngningar tycktes
för stora. Själv gick Edison i spetsen och visade
ofta prov på en nästan övermänsklig
arbetsförmåga.
En gång hade man fått beställning på
kurstryckare för 30,000 dollar. De skulle vara färdiga
inom en viss tid, och det var mycket bråttom.
Då de voro färdiga, visade det sig, att det var
något fel med dem, som genast måste rättas. Då
tog Edison in alla apparaterna på sitt laboratorium,
låste igen dörren och sade till sina medhjälpare:
»Ingen slipper ut, förrän allt är klart.» Tysta
och ivriga började alla arbeta. Det tog sextio
timmar, innan allt var klart, och under den tiden
sov Edison inte en blund. De andra voro nästan
lika duktiga, och på utsatt tid kunde beställningen
levereras.
Edisons stab på tre hundra arbetare både
beundrade och älskade honom. Han förstod alltid
att uppskatta ett gott arbete, även om det blivit
utfört av en ringa arbetare. Fick han själv bra
förtjänst på en uppfinning, så fingo arbetarna
antingen löneförhöjning, presenter över lag eller
ett extra kalas, som han släppte till. Ibland
fingo de förstås inte sin avlöning på bestämd dag.
Edison var kanske just då fördjupad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
