Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Förbättringar av telegrafen - Nionde kapitlet. Telefonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inredningen av laboratoriet ensamt kostade
omkring 20,000 pund. Där fanns bland annat ett
präktigt bibliotek med dyrbara vetenskapliga verk
av alla slag. Förteckningen på de många
mekaniska hjälpmedlen, de väldiga maskinerna, de
stora motorerna m. m. skulle fylla många sidor
i en vanlig bok.
I dessa storslagna arbetslokaler samlade Edison
omkring sig en stab av makalösa medhjälpare.
De flesta av dessa voro lika intresserade som han,
lika ivriga med att lyckas så bra som möjligt.
Underbara voro de resultat, som nu vunnos.
»Trollkarlen i Menlo Park» — så kallades nu
Edison — fullbordade den ena märkliga
uppfinningen efter den andra.
Vid den tiden sysslade många vetenskapsmän
med problemet att genom elektricitet överföra
mänskligt tal på långa avstånd. Denna tanke
var ej alldeles ny; redan ett fjärdedels sekel förut
— omkring 1850 — hade en fransman, Charles
Boursel, förutsett, att den tid skulle komma, då
samtal med lätthet kunde överföras på en
telegraftråd. »Jag har undrat», skrev han då, »om
ej själva det talade ordet skulle kunna sändas
vidare med elektricitet, om det, som säges i Paris,
ej skulle kunna höras i Wien och tvärtom. Om
man talar nära intill en rund platta, som är så
känslig, att den uppfångar alla röstens skiftningar,
om plattan ömsom sluter, ömsom avbryter
förbindelsen med ett elektriskt batteri, så skulle
man kunna tänka sig, att en annan, liknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
