Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet. Den elektriska glödlampan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användbart för den stora allmänheten och att det nog
skulle bli något billigare än gasen. Men först
måste något ämne upptäckas, som blir lysande,
då det laddas med elektricitet, men som likväl
icke förtäres under glödningen. Edison fortsätter
i denna redogörelse: »Platinatråd ger ett
tämligen starkt ljus, då en viss mängd elektricitet
ledes genom tråden. Men om strömmen blir för
stark, smälter platinatråden. Jag behöver något
bättre. Jag och en kemist arbeta nu för att
finna en lämplig sammansättning, som kan göras
lysande med elektricitet. Med tiden skola vi lyckas
i våra försök.»
För att kunna fördela det elektriska ljuset på
en mängd smålampor måste man först lösa ett
annat problem: uppdelningen av en elektrisk
ström. Medan Edison experimenterade med att
övervinna denna svårighet, förklarade
framstående vetenskapsmän i Europa och Amerika, att
han försökte det omöjliga. Av det brittiska
parlamentet tillsattes en kommitté för att forska i
ämnet; i detta arbete deltogo nästan alla
framstående specialister på det området. Med
undantag av professor Tyndal, förklarade alla sig ha den
uppfattningen, att det elektriska ljusets
uppdelning översteg mänsklig förmåga. Professor Tyndal
ville ej gå så långt; han ville inte bestämt säga, att
detta problem var olösligt, men han ville inte själv
gärna åtaga sig att lösa det.
Men det fanns åtminstone en man, som aldrig
betvivlade, att Edison skulle nå sitt mål. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
