Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet. Fonografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ungefär vid samma tid, som den första
fonografen blev färdig, kom den första »babyn» till
det Edisonska hemmet. Det berättas, att den
lycklige fadern använde sin nya uppfinning till
att bevara sin förstföddes joller. Gärna ville han
också få med några av »babys» små kraftiga
skrik; men var gång pappa kom med fonografen,
var »baby» på strålande lynne, och ingenting i
världen kunde förmå honom att skrika. Men
efter en tid lyckades Edison helt oförmodat få
med de efterlängtade ljuden. Modern tog en dag
den lille med till laboratoriet. Då de stora
maskinerna började dåna, förvreds »babys» ansikte
plötsligt, och nu läto skriken ej vänta på sig.
Mr Edison sprang upp. »Stanna maskinerna och
sätt i gång fonografen», ropade han. Så blevo
den lilles skrik bevarade åt eftervärlden.
Med tiden samlade Edison många store mäns
»röster». Bland denna samling, som förvaras
på Llewelynn Park, märkas uttalanden av
Bismarck, Tennyson och Stanley.
På industriens område har fonografen även
kommit till användning. Små apparater kunna
t. ex. sättas in i väggklockor. Det berättas att
Edison en gång hade en vän hos sig över natten.
Då klockan i gästrummet slog tolv hördes en röst
säga: »Det är midnatt. Var beredd att möta
din Gud.» Alldeles förfärad sprang gästen upp
ur sängen och rusade ut i korridoren. Edison,
som hade sitt sovrum i närheten, vaknade vid
bullret och förstod, vad som hade hänt. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
