Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet. Elektriciteten som drivkraft m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Edison, som ännu hade något av tjuvpojke kvar,
fick lust att spela dem ett spratt. Utan att
förbereda herrarna med ett enda ord flyttade han på
en hävstång, så att elektriciteten strömmade från
järnvägsskenan in i motorn. Och nu bar det av
i full fart. Hastigheten ökades så småningom,
tills de höga herrarna flögo fram med en
hastighet av 7 mil i timmen. De blevo så häpna, att
de knappt visste, vad de skulle säga eller göra.
Lokomotivet hade intet tak, och draget var så
starkt, att gästernas hår stod rätt på ända,
hattarna flögo av och rockskörten fladdrade.
Så fingo de en praktisk lektion om det nya
fortskaffningsmedlets förträfflighet och dess
företräden framför andra. De bönföllo Edison om
att minska farten; men det dröjde han litet med, ty
han visste, att det var ingen fara å färde. Då de
äntligen välbehållna fingo stiga av lokomotivet,
hyste de »uppskakade» herrarna inte det minsta
tvivel om att de pengar, som insattes i det nya
företaget, skulle bliva mycket väl använda.
Edison fick ej obestritt behålla äran av att
ha uppfunnit elektriciteten som drivkraft. Bland
hans medtävlare på det området var en man vid
namn Field, vars anspråk voro så väl grundade,
att Edison slog sig ihop med honom för
samarbete. Det händer ofta, att två forskare, som
arbeta oberoende av varandra, komma till
alldeles samma resultat. Det vore då hårt, om en
av dem skulle få hela äran och hela inkomsten.
Så var det med Edison och Field. Därför var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
