Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Nonnen upprättar lantbruksinstitut på Degerberg - 8. Åren 1834-1835 - Det första statsanslaget till Degebergs lantbruksinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att Skaraborgs läns invånare icke äro vana att se diken,
särdeles sådana som äro belagda med sten, förundrar mig
icke, ty vanligen dikas ej på deras ägor oftare, än staten
ditskickar dikare eller består dikningskostnaden.» — — —
I ett senare anförande angående ifrågavarande anslag
erinrade Danielsson sina riksdagskamrater om, »att då fråga
var om anslag till Teknologiska institutet, detta då rönte
samma motstånd som nu ifrågavarande, men att likväl på den
korta tid, nämnda institut fortgått, stora fördelar därav visat
sig, särdeles som på en månad där läres lika mycket som hos
hantverksmästare på flera år». Enligt hans tanke var därför
»det ifrågaställda anslaget till lantbruksinstitut icke att anse
såsom av någon betydenhet i jämförelse med den verkliga
fördel, därav vore för jordbruket att förvänta».
Med detta Danielssons anförande var diskussionen i denna
fråga avslutad. På grund av de gjorda anmärkningarna fann
Bondeståndet skäligt att återförvisa betänkandet till
statsutskottets ytterligare handläggning.
Såsom svar på denna återremiss meddelar statsutskottet,
enligt dess memorial nr 220 den 19 juli 1834, att som berörda
utlåtande blivit bifallet av 3 stånd, »så anser utskottet, till
följd av 75 § riksdagsordningen, denna fråga vara avgjord
och kan således därmed icke taga någon vidare befattning».
De skäl, som bestämde Bondeståndet avslag, voro
betecknande för den tidens uppfattning. Lyckligtvis förmådde icke
Bondeståndets obenägenhet hindra den viktiga sakens
framgång, sedan de 3 övriga stånden bifallit statsutskottets
förslag, vilket sålunda blev riksdagens beslut.
Det har uppgivits,[1] att den förseglade sedeln avgjorde
frågan inom statsutskottet. Detta framgår ej av
riksdagsprotokollen från 1834, men enligt Lantbruksakademiens tidskrift
för 1862, sid. 141, hade Nonnens gode vän J. Th. Nathorst
beledsagat tillkännagivandet om Nonnens död med följande
ord: »Det bör ej glömmas, då en gång historien om Sveriges
lantbruk kommer att skrivas, att det första ringa anslaget till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
