Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Degebergsinstitutets verksamhet under Nonnens ledning - 11. Åren 1844—1850 - Det första allmänna lantbruksmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åkerbruket nått den fullkomlighet, dit det kan och bör
komma. — — —
Men vi kunna icke komma till någon fullkomning i vårt
åkerbruk, utan att vi sträva att lyfta den mindre förmögna
arbetande klassen närmare målet: självständighet och
oberoende. Vid min sista resa i Skottland frågade jag professor
Low, hurudan den arbetande klassens ställning i Skottland i
allmänhet var. Han svarade, att den skotske arbetaren
känner sina plikter och vet att uppfylla dem. Det är allmänt
känt, att förhållandet ej är sådant hos oss. Jag har haft
mycken beröring såväl med svenska som skotska arbetare,
och jag har funnit, att de förra kunna bildas till samma
arbetsskicklighet som de senare. Må vi allenast bemöda oss
härom. Må vi inse vikten och värdet av dugliga och för
yrket fullt utbildade arbetare samt av alla krafter sträva att
komma till detta mål. I samma mån som vi få skickliga
arbetare och dessa se sin utkomst för framtiden betryggad, i
samma mån skall det bliva möjligt förkovra vårt jordbruk,
att höja dess produktion, så att alla landets barn finna sin
utkomst.
Om Sverige genom ett förbättrat åkerbruk kan bliva i stånd
att föda och sysselsätta ett tredubbelt antal människor, behöva
vi då vara rädda för att medgiva den mindre bemedlade
arbetaren rättighet att förvärva jordegendomen. — — —
Huvudfrågan är blott, att jordbruket anordnas så, att alla
arbetare användas på sin rätta plats.
Av Nonnens inlägg uti den föreliggande frågan framgår,
att han ägde en skarp blick på framtiden. Samma fråga står
ju på dagordningen i vår tid, nära 80 år efter det första
allmänna svenska lantbruksmötet i Stockholm.
För övrigt deltog Nonnen livligt i debatten rörande flera
andra frågor vid detta möte, t. ex. angående täckdikning,
vårbruk, utfodring m. m. Hans inlägg voro nu som alltid
givande och grundade på hans rika erfarenhet inom
lanthushållningens olika grenar.
Under denna vistelse i Stockholm skrev unga fru Nonnen
hem och berättade, att hennes man under lantbruksmötet blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
