Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV. Nonnens sista lefnadsår, hans personlighet och betydelse för Sveriges jordbruk
- 13. Åren 1854—1860
- Nonnens mening om nyttan av frihandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| Nonnens mening om nyttan av frihandel. |
År 1854 blev Nonnen invald till hedersledamot av
Västernorrlands hushållningssällskap. För detta hedersbevis skrev
han och tackade men beklagade endast det stora avståndet,
som hindrade honom från att vara en verksam ledamot. Han
uttalar samtidigt sin glädje över de framsteg, som blivit
gjorda under de senare åren i fråga om ett friare handelssystems
utvecklande i Europa. Härav anser han att lantbruket i
mellersta Sverige redan haft så väsentlig nytta, att dess
(systemets) vidare utveckling numera är föremål för livligt intresse
bland lantbrukare i denna ort, och det kan ej annat än verka
gagnande även för rikets avlägsnaste landskap.
Nonnen var frihandelsvänlig och arbetade för fri handel
länderna emellan. Med den framtidsblick, som han i hög grad
ägde, såg han på förhand det menliga inflytande höga tullar
i längden hade på införsel av spannmål och industrialster för
Sveriges lantbruk. Följden bleve, att mer spannmål skulle
odlas till försäljning och mindre intresse ägnas
ladugårdsskötseln, som dock var av största vikt, då därigenom
naturlig näring (gödsel) producerades åt jorden. Många fabriker
skulle anläggas i städerna eller deras närhet. Sverige skulle
mer och mer bliva ett industriidkande land, och
lantbefolkningen skulle flytta in till städerna. Det idoga, arbetsamma och
enkla lantfolket skulle försvinna och vår modernäring
jordbruket lida därav.
Vad Nonnen förutsåg, har nu blivit verklighet. Sverige
har blivit ett rikare land, men jordbruket, som är så viktigt
för ett lands välstånd, har lidit därav. Det är svårt att få
arbetare till jordbruket. »Flykten från landsbygden» är en
verkligt hotande nationalfara, ty därigenom hämmas
livsmedelsproduktionen såsom en naturlig följd av, att jordbruket får
allt knappare tillgång på arbetskraft, under det att industrien
har nog, ja, övernog därav. Jordbruksbefolkningens antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 21:48:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/edwnonnen/0148.html
