Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nonnens sista lefnadsår, hans personlighet och betydelse för Sveriges jordbruk - 14. Åren 1860—1862 - Det nionde allmänna lantbmksmötet och doktor Eneroths beskrivning av Degeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lätt och glatt lynne, syntes han mänskligt att se ännu hava
många år kvar att leva, men detta möte blev dock det sista,
vid vilket hans stämma hördes.»
För hela den Nonnenska familjen var detta lantbruksmöte
en högtid, då de alla fingo vara med. För Nonnen var det
särdeles roligt att få hava sin lilla 4-åriga son med.
Samma sommar 1860 besökte doktor Per Olof Eneroth
Degeberg. Efter detta besök erhöll Nonnen av Svenska
trädgårdsföreningen medalj för trädgårdsskötsel. Eneroth skrev
sedan en serie artiklar i Aftonbladet angående Degeberg och
Edward Nonnen, »ett bidrag till den svenska odlingens
historia». Emedan Nonnen gillade grundtankarna i dessa
uppsatser angående lantmannens uppgift, så skall skildringen
i fråga till en del återgivas här nedan.
Inledningsvis omnämner Eneroth, huru Degeberg såg ut
för 30 år sedan, d. v. s. då Nonnen kom dit, en fullständig
svensk kulturbild av det slag, som Sverige hade att uppvisa
tusental den tiden. Så fortsätter han:
»Men Nonnen var engelsman och hade ett natursinne, som
är verksamt i handling. Det fordras att älska sitt yrke, att
älska sin jord, att vara genomträngd av bildningens
uppgifter för att rätt kunna vårda den del av »Guds gröna jord»,
som fallit på ens lott. Det fordras ett visst
lantbrukaresamvete, som driver vederbörande, att de besinna sina plikter.
Det fordras, att lantmannen känner grunderna för både
lantbrukets och skogshushållningens rationella bedrivande. Det
fordras en viss grad oegennytta mitt uppe i arbetet för det
rent nyttiga. Det fordras, rent ut sagt, en viss religiös
uppfattning av ens ställning även såsom lantbrukare.
Det är sådant, som finnes hos den kalla och beräknande
engelsmannen. Det är sådant, som finnes hos den brittiske
lantmannen. Det är sådant, som ligger till grund för
Nonnens karaktär. Det är sådant, som i sista hand förklarar
Degebergs historia. Den är en kulturhistoria i miniatyr.»
Eneroth berättar vidare sitt personliga intryck av Nonnen
och hans hem. Därom säger han: »Nonnen är den
personifierade älskligheten själv. Han är vit i huvudet men dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
