Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde fördröja vår framkomst till Skallerormsklyftan, tills
natten inbrutit?»
»Ja.»
»Den olyckshändelsen hafva vi nu råkat ut för.»
Ett ljus gick upp för unge Ashbridge. Det lustiga
uttrycket i spejarnes ansikten fick nu sin förklaring. James
Deane hade icke blifvit skadad af skallerormen, som han
slagit ihjäl. Kort sagdt, allt detta skedde för syns skull.
Hufvudsaken var, att Jim fick förtära ett ofantligt
förråd af utmärkt whisky, utan att det kostade honom själf
något och utan att det fanns någon anledning till ett sådant
slöseri.
Då Hastings insåg den verkliga fara, som hotade hans
vän, vidrörde han herr Altmans skuldra, och denne såg
frågande upp på honom.
»Jag skulle icke gifva honom mera.»
»Det torde vara säkrast att riktigt fylla honom därmed
för att motverka giftet.»
»Ja-a — fylla honom», upprepade Jim sluddrigt och
sträckte med en ostadig rörelse handen efter flaskan; »fylla
honom — motverka — hick — giftet — fylla honom, tills
han rinner öfver.»
»Jag tror att han rinner öfver nu», sade herr Ashbridge,
som förstod sammanhanget.
Dessa ord och uttrycken i de andras ansikten gjorde,
att sanningen gick upp för den barmhärtige samariten. Han
reste sig upp med ett uttryck af missnöje. Därpå skakade
han flaskan och höll upp den emot dagern.
»Om jag anat det, skulle han icke hafva fått en droppe;
han har druckit så mycket, att tre karlar kunde hafva fått
ett rus däraf.»
»Och han är också lika drucken, som tre karlar
tillsammans», svarade Ashbridge.
»Hil med din skallra — hick», stammade Jim, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
