Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då arbetet var färdigt, hade han ett segel af ungefär
femtio kvadratfots yta, och masterna voro så stadiga, att han
kunde lita på deras hållbarhet, såvida intet oförutsedt
inträffade. Den enda omständighet, som kunde gifva
anled-ledning till farhågor, var vinden. Denna kunde icke
alltjämt blåsa från väster, och den kunde upphöra inom en
timme eller till och med ännu kortare tid.
»Den kunna vända», tänkte Jetro, »å blåsa från
andra hålle’; om de’ bli händelsen, denna gamla båt skola
gå utför Ohio, tills mig träffa på Massissip; och sen —
mig hafva glömt, hvart den floden rinna, men om mig inte
minnas galet, de’ vara Röda hafvet; mig inte önska fara dit,
så mig vilja hoppa öfverbord, om inte kunna hejda den båt,
å ta in i skogarna.
»Kanske vinden tänka vrida sig å komma från söder;
i så’nt fall den pråm skola drifva in bland träden å slå
sönder saker. Om massa Kenton hafva lyckats ta sig fram,
då mig inte vara vid hans sida, å om massa Boone inte
falla å slå sig fördärfvad, de båda troligtvis hålla injanerna
tillsammans på Kentucky-stranden, medan mig ränna öfver
dem me’ pråmen.
»Detta gifva dem en så’n minnesbeta, att de inte
besvära oss på lång tid. Emellertid vinden just nu blåsa från
rätt håll, å mig kunna segla uppför Ohio, så länge mig
önska, de’ vilja säga», rättade sig Jetro, »om mig inte vilja
fara längre, än den vind vilja föra mig — men hvarför
inte de’ gamla spektakel röra på sig?»
Seglet var hissadt, den starka vinden fyllde det, och
dock, sällsamt att säga, förblef pråmen så orörlig, som om
den sjunkit till flodens botten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
