Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kenton stod med fotterna nära hvarandra men dock
tillräckligt åtskilda för att åt hans ställning förläna behag
och kraft. Hans lammskinnsmössa, hans fransprydda
jaktskjorta, hans damasker och skor voro sådana, som folk af
hans yrke i allmänhet begagnade. Han var resligare, mera
senfull och lika vig som shavanen, på hvilken han nu fäste
sina blåa ögon med en glöd, som vittnade om den ifrigaste
stridslystnad.
Pantern hade intet vapen annat än sin knif med sig.
Spejarens bössa hvilade mot trädet några steg afsides och
lika nära indianen som den hvite mannen. Det var en
sällsam belägenhet för två dödsfiender, som i grund och botten
misstrodde hvarandra; det visade endast, hvilket förtroende
båda hyste för en tredje person — missionären Finley.
Han hade anordnat detta möte, och båda trodde på honom.
Ett hånfullt leende upplyste Kentons smala, välbildade
ansikte, då han, med handen ännu hvilande på vapnet vid
sitt bröst, sade på shavanernas språk:
»Pantern möter slutligen sin fiende, men har han inga
krigare med sig, som ligga dolda bland träden och störta
fram till hans hjälp, då han tigger den hvite mannen om
barmhärtighet?»
Denna fråga var ämnad att utgöra ett bitande hån, ty
det var en egendomlig vana på gränsen, då två fiender
möttes ansikte mot ansikte i en dödlig strid, att båda
försökte egga hvarandra till en viss grad af nervositet, innan
det afgörande anfallet började.
»Pantern behöfver ingen hjälp för att tvinga den hvite
hunden ned på hans knän», svarade Wa-on-mon, som ännu
behöll själfbehärskningen.
»Men hvarför sprang du då din väg, när du lofvat att
möta mig vid det splittrade trädet i närheten af gladet?»
»Den hvite hunden talar som en dåre. Han vet, att
Wa-on-mon skyndade att uppsöka sina tappra krigare, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>