Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en härlig sillsalat... Skönt, skönt, svärmor har just
hittat på min favoriträtt.»
Middagen är lyckligt passerad.
Generalskan innehar ena hörnet af förmakssoffan,
mågen det andra. Hon funderar på, om hon före
musiken och kaffet skall våga sig fram med begäran om
lånet, han har på tungan, men trycker åter ner igen
ett meddelande, som han fullkomligt väl vet blir i högsta
måtto ovälkommet. Ingendera hade ännu deciderat sig,
då dörren från salen, der Emmy sysselsatte sig med
afdukningen, uppsköts.
Det var musikläraren, som presenterade sig, och det
så enkelt, artigt och utan bryderi, som om det för honom
varit en hvardagsaffar att vara bortinviterad på annat
sätt, än som en herre, hvars närvaro man betalar, och
dertill i elegant svart frack, så att det icke var der,
som, enligt generalskans antagande, »skon klämde» vid
afslåendet af middagsbjudningen.
»Herr Rossby», presenterade hennes nåd, »min
måg, godsegaren herr von L. Det var särdeles
förbindligt af herr Rossby, att komma min dotter till hjelpl»
»Derigenom bereddes mig sjelf ett nöje, fru
generalska, och derför tror jag att vi å ingendera sidan böra
nämna ordet förbindelse.»
Både sjelfva uppträdandet och det ogenerade svaret
föreföll generalskan något för mycket sjelfständiga, men
de ord, som af hennes måg blifvit framkastade före
maten, hade icke fallit i ofruktsam jordmån. Hon
smålog nådigt.
Musikläraren, som väl visste, hvarför han blifvit
bjuden, emade draga sig ut i salen, för att granska
pianot, medan han afvaktade frökens återkomst, då herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
