- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
77

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vincent nödgades med sina bekymmer fly upp till
salen. Men hår råkade den lilla upptagna flickan (husets
andra dam) vara mycket ifrigt sysselsatt att söfva dockan,
som hon under moderlig oro gick vyssjande fram och
tillbaka med, försäkrande Vincent, att dockan, som led
af kikhosta, hela natten varit till den grad kinkig, att
hon ej fått en blund i ögonen.

Föga anade dockans ’mamma allt det onda, hon
med sitt oskyldiga prat gjorde den unge herrn. Detta
barn och denna docka, satta i samband med den felande
räntan på hans blifvande husfaderliga inkomster, gjorde
ett så mycket häftigare intryck, som han plötsligt råkade
in på den slutledningen, att både barnet och den
kinkande dockan kunde fördubblas... blott Gud allena
visste i huru många upplagor.

»Min lilla Julia,» sade han. »Du heter ju Julia?»

Flickan nickade blott.

«Nå väl, försvinn nu med den der griniga ungen,
så gör du mig en stor tjenst.»

»Så der,» svarade den lilla damen, högeligen
förolämpad, »talar man ej om sina barn ...»

»Gör man icke?... Nej, nej, det kan väl hända,
och jag tackar dig, min lilla Julia, för att du gjorde
mig uppmärksam derpå. — Talar Bernhard mera
aktningsfullt om dockan?»

»Bernhard,» svarade hon föraktligt, »trampade i
går sönder lilla Julias vagga.»

»Hvilken barbar! Men jag skall köpa fröken
lill-Julia en ny vagga, om du är så allt för god och går din
väg... Säg din tant derute, att jag stannar till middagen.»

»Ja, jag skall gå. Men köp en bra stor vagga, för
jag har tre dockor som ligga i syskonsäng, med en liten
dibamsgosse vid fötterna.»

»Grymma profetissa, om du ej genast försvinner,
så...» Den lilla flickan sprang ut det fortaste hon hann.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/2/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free