Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att du låtit sätta på en brasa, jag hade eljest begärt
den, ty jag är så frusen i dag.»
»Och ändå, min älskade, ser du så glödande het
ut, som om du upplystes af en bengalisk eld. — Är du
nöjd?»
»Så öfver nöjd, att min själ icke känt sig så fri
på många år. Men gå nu... Du får snart veta mer. >
»Ja . . . Men dröj icke för länge. Du är väl
hungrig?»
»På sätt och vis... Lemna mig blott ensam.»
Emmy gick, men långt ifrån att känna sig lugnad
af det hon sett och hört, kände hon sig förvissad, att
hon sett något, som hon aldrig förr sett, någonting
riktigt öfvernaturligt i de enkla hvardagliga ord hennes
man begagnat.
Under en half timmes tid gick hon fram och åter
i salen. Då utstod hon det ej längre. Hon måste ut i
korridoren och lyssna vid hans dörr... Han talade
der inne helt högt med sig sjelf.
»Ändtligen, ändtligen,» upprepade han gång på
gång, »ändtligen skall jag vältra denna fördömda mara
af mitt bröst... Jag begriper ej, att jag icke förut
funnit samma utväg. Jag lofvade bestämdt de cler små
ändringarne... en bagatell! Och så sände mig på
återvägen de odödliga makterna denna himmelens
in-gifvelse. Hvilken musik är ej detta! Den stillar både
hunger och törst... Aldrig, aldrig kunde jag hitta en
sådan melodi.»
»Hvad, i den nådige Herrans namn, är detta! Och
hvad är det för ljud ... fräsande ljud? ... Det är
omöjligt det som kommer för mig.» Hon ryckte utan
besinning upp dörren till mannens rum.
Hvad såg hon då?
Hon såg honom med eldtången skjuta väl in i
kakelugnen resten af det efter så långa ansträngningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
