Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemnade Gustafsberg erhöll bref från den
hedersgubben öfversten, som strängeligen inbjuder mig till
jagt-nöjena.»
»Det blifver väl inga sådana förr än närmare hösten.»
»Icke så alldeles genast, men rätta orsaken är att
öfversten, som är en intelligent man, är sysselsatt med
ett krigsvetenskapligt arbete och önskar att jag slår
mig ned hos honom på några månader, för att blifva
hans amanuens och handsekreter. Och han begär för
vissa studier och rådplägningar att jag kommer genast.»
Detta meddelande var fullt sanningsenligt, men det
var icke beroende af någon brådska. För Detlof sjelf
var det likväl så brådskande som möjligt att befinna
sig långt borta, när doktor Murman med sin fru kom
för att återlemna den anförtrodda unga patienten. Det
skulle vara outhärdligt, om doktorn med sin ogenerade
påflugenhet kom och uppsökte honom i hans ruin
(hvilken af grannarne, sins emellan, benämdes
»Uggle-nästet»). Dessutom ville han, af föresats, icke se
bekantskapen förnyad med det sköna, naiva barnet, som
han nog ändå mindes i all hennes osökta originalitet.
Hon skulle bestämdt icke förråda sin kännedom om
hans närmaste angelägenheter, men hon skulle med
sin ljuft skalkaktiga blick och sina små »förtroenden»
bringa honom ett godt stycke från den väg, han erkände
vara bäst.
»Hvad du blifvit tankspridd, Detlof, du hör icke,
att jag säger det jag, trots smärtan att åter förlora
dig, fullt gillar ditt antagande af öfverstens anbud. Det
är på en gång hedrande och gagneligt — på det sättet
får du betalad din skuld till honom.»
I detta ögonblick inkom jungfru Malena och
förkunnade, att patron Berthel hade kommit och satt sig
på förstuguqvisten, medan han väntade på att få veta,
om han kunde träffa löjtnanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
