Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om. Och sedan Hulda på denna högtidliga dags afton
läst sin aftonbön kunde hon med knapp nöd afhålla
sig från att hviska en särskild, liten bön för den dystre
baronen, förutsatt att »den fattige riddaren till Landsby»,
såsom hon i sitt hjerta nämde honom, snart skulle
komma hem. Hvarför ville han resa just nu?
9.
Menniskan vänder stundom ryggen åt en
förödmjukelse, mot hvilken hon nästa dag
nödgas göra front.
an kunde icke tillerkänna den förträfflige doktorns
fru egenskapen af att i allmänhet vara
skarpsinnig, men troligen var hon det, när hon påstod, att
grefven af idel högmod icke ville bära sin titel och att
det troligen äfven var af högmod som han rest bort,
för att slippa visa hennes man, huru det såg ut inom
de mossgråa väggarne.
Visst är, att löjtnant Detlof sjelf ansåg sig handla
af en långt bättre bevekelsegrund, då han sökte bevara
sina öron för den sårande grefvetiteln, sårande derför,
att den förekom honom opassande, ja, löjlig. Längre
hade han icke gått på grunden, men i fråga om hans
hastiga bortresa kunde det ej gema vara en hemlighet
för honom, att han rysligt pinades af tanken att inlåta
den språksamme bekantskapen från en gästgifvaregård,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
