Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på verldens vanliga språk kalla mig en dåre, jag skall
med samlad kraft bära det onda, jag sjelf ådragit mig.
Måtte jag blott aldrig få se dig slafva, som tyvärr många
hustrur få, till exempel i spisen med barnet på armen,
då vet jag ej, huru det skulle gå.»
»Käraste vän, blir det ej värre än så, då reder jag
mig nog — och jag hoppas reda mig under alla
omständigheter. »
»Jo, så här skulle Jutta tala! Må Gud välsigna
dig för allt hvad du sagt, mesi för din finkänsliga tanke
att sätta Fredriks lidande först. Och den der qvinnan
kan i morgon gå på stor middag i stor paryr och släpa
med sig den arme, plågade mannen!»
»Troligen för att förvilla verlden — men hon blir
klandrad.»
13.
Molnet sänker sig åter oeh urladdar sig tvärt.
;et hann ej denna gång att blifva något slags
sqvaller, rapporter eller kommentarier på förhand.
Slaget föll plötsligt och blixtlikt.
Ett par af de större fordringsegarna påyrkade
konkursen, emedan de insågo, att husets ställning ständigt
skulle försämras genom de i grunden lönlösa försöken
att hålla det uppe. Småfordringsegarne voro genom de
åtgärder, som för halftannat år sedan till yttersta
ansträngning gjordes, redan försäkrade om sitt, — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
