Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20.
öfverläggningar.
ariana, Mariana, min älskade, hvar är du dåT
och hvar äro barnen? — Nej, se, hvilket motiv
för en tafla! — Stå för all del stilla, just som du står
med uppfastad klädning, uppfästade ärmar och ^vispen
i hand öfver pannan i spisen och begge pojkarna som
medhjelpare, den ene sittande på golfvet med rifjern
och skorpa i hand och den lille med mortel och stöt.»
»Vi hjelpa mamma, ser du väl, pappa; jag rifver
och den lille ’töterhan kan inte säga stöter.» Det
låg ett oändligt medlidande i storebrors ton.
Emellertid hade doktorn uppryckt sin
annotationsbok och gjort ett utkast i flygten, innefattande sig sjelf
på kökströskeln.
Mariana hade fått en vida mer förhöjd fårg, än
den spislågan gifvit henne. Men nu sade hon skrattande:
»Du ser, hvilken lydig hustru du har. Jag står
stilla, men det är väl, att du slutat ditt arbete, eljest
kunde jag råkat skämma bort mitt. Jag häller just på
med en af dina favoriträtter, som min beskedliga Sofi
ej lagar rätt bra.»
»Kära frun,» ropade jungfru Sofi framme vid
strykbordet, och hennes stämma hade en viss klang af harm,
»nog kunde jag laga till alltsamman, om jag inte hade
händerna fulla med strykkläder.»
»Men, min snälla hustru,» inföll nu den äkta
mannen, och äfven hans stämma hade vissa tonfall, som
gingo i harmoni med jungfru Sofis, »hvarför tages här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
