- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
450

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men vet ni hvad? En annan dam har i stället
blifvit en icke så alldeles liten smula svartsjuk på mig,
stackars barn, som aldrig mer frågar efter
morgondagens brudgum, än efter doktorns springpojke. Men
om det än är elakt, har jag haft roligt af, att fru Juttas
utkorade, naturligtvis för att retas med henne, visat
mig utsökt uppmärksamhet. Den der karlen är icke
något dumhufvud; han har bringat en dam, troget
svärmande för ’gift qvinnas eganderätt’, derhän, att hon
lemnat hela sin förmögenhet i denne sluge herskares
händer, och hon är så djupt betagen i sin smidige
ungersven, som enligt folkvisan ’Ungersven växer både
fager och lång’, gör besked för sig, att det är synd och
skam, att en enka skall bortkasta hela sin ställning
på ett så litet tacksamt föremål. Men nu tänker jag
mig till henne; min hjelp blir nog välkommen i dag,
då fästmannen är upptagen på annat håll.

Således slut för i dag; mera efter fru konsulinnans
och herr mäklarens bröllopshögtid.»

» Älskade syskon!

Mitt hjerta är nu så fullt af allt godt, rent och
fridfullt, att jag icke vill läsa igenom början af mitt
bref. Det må stå qvar för att visa eder den Eugenie,
som varit och som utgör en motsats till den Eugenie,
som från i dag skall blifva eder en rättskaffens syster.

Det första, jag vill bekänna, är, att om någon haft
ondt af svartsjuka, så är det jag sjelf, som ovilkorligt
velat följa vår gamla taktik i den vägen, men det
oaktadt måste tvingas att erkänna, att två ädla män
och icke länge sedan en tredje (förste fastmannen)
hemburo henne en hyllning, som jag, full af afund, icke
antog henne vara värd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/2/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free