Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Behöfver jag förklara, att jag sjelf anser mig som
sådan!»
»Af resonnemang? »
»Det är underligt, Mauritz, att du säger mig detta.»
»Hvarför så — får jag ej uttrycka min öfvertygelse?
Du kan omöjligen vara lycklig, och derför söker du
en förståndig ersättning.»
»Aldrig har du talat så, Mauritz!» Pauline darrade
för sin svärmors spådom.
»Nej, ty jag har aldrig intill den här sista timman
precist vetat huru mycket du kunde umbära, utan att
det beröfvade dig ditt högstämda intresse för allt, som
går både inom och utom din krets.»
Pauline teg.
»Du är en stolt q vinna, som i grunden förstår att
uppskatta ditt köns värde. Du skulle hellre dö än
beklaga dig öfver att...» Han syntes tveka.
»Fortsätt, min vän!»
»Erinrar du dig hvad du svarade, då jag så tvärt
framkastade mitt frieri?»
-Ja, visst — att jag ansåg den mission, jag skulle
ikläda mig, icke lätt, tvärtom, men...» Nu var det
Paulines tur att afbryta.
».. . men,» ifylde Mauritz, »att du ansåg den som
en ära, hvilken en dag kunde bli en triumf.»
»Och deruti har jag ej haft orätt. Är det icke
ärofullt för mig att jag lyckats så till vida i striden mot
din fiende, den djupa tungsintheten, att den åtminstone
tidtals vikit bort... och har du icke under vårt
äktenskap visat mig, att du uppskattat mina försök att jemna
vägen, utan att tala om stenarne, som din fot nu ej
alltid behöfver trampa.»
Vid dessa ord bleknade Mauritz. »Du har från
första stund,» sade han, »varit den bästa, klokaste och
modigaste hustru, en man kunde erhålla, men den
CarUn. III. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
