Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innehåll, som hos Pauline framkallade en innerlig
tack-samhetssuck till Gud derför att det icke fallit i hennes
mans händer, då det skulle hafva varit henne omöjligt,
att besvara de frågor han kunnat göra.
Brefvet hade följande lydelse:
»Min bästa fru!
Påskynda för Guds skull ankomsten hit! Vår
olyckliga Marie-Charlotte skall icke länge kämpa i Kfvets
hårda strid. Det lugn, som följt efter uppvaknandet
från den långa skymningen i hennes själ, har lyckligtvis
ännu icke låtit henne behålla mer än en fullt redig
bild: det är bilden af den goda, som uppsökte henne i
hennes jemmers elände och hvilken räddade hennes
själ, säger hon, från mörkret. Det går så stilla och
fridfullt mot slutet, men det går dock med så stora
steg, att jag ej annat kan än afsända detta bref under
fruktan att hon slocknat, innan hon får sin varmaste
önskan uppfyld.
Ofta sväfvar öfver hennes läppar med ett vackert
leende kapten Mauritz’ namn, men ännu oftare hviskar
hon namnet Pauline, smeker ömt det sista bref, hon
fått, och frågar om icke hennes barmhertiga engel snart
kommer.
Ack, låt då ej någon tid gå förlorad. Derom beder
innerligt Marie-Charlottes deltagande kusin,
er ödmjuka tjenarinna
Anna T.»
Pauline gömde brefvet på sig. Uttrycket i hennes
ansigte visade ett fast beslut — utförandet måtte kosta
hvad som helst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
