Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talas att. hans första stackars hustru, genom att älska
honom för mycket, förstörde lifvet för dem båda...
Hvad Mauritz beträffar, så lita på mina ord, att om
du icke är lika mycket i hans tankar som den andra,
så kommer du ändå allt närmare och närmare hans
hjerta!»
Ett vackert småleende sväfvade öfver Paulines
läppar, i det hon sakta tryckte dem mot svärmoderns
hand.
»Ännu ett, du — jag har en bön till dig.»
»Ack, hvilken då?» sade Pauline. »Befall blott!»
»Tack, barn... jo, jag vill nödvändigt veta hvad
din resa gälde — kan du säga mig det?»
»Ja, om jag får förtro det åt en mor, som icke
förråder sin dotter.»
»Tala... jag missbrukar icke ditt förtroende!»
Och Pauline talade och den sjuka lyssnade med
onämbart intresse.
»Må Gud välsigna och belöna dig för din ädla
geming!» sade hon. »Då den oroliga, olyckliga
Marie-Charlotte — jag höll henne alltid kär — är död, blir
Mauritz en helt annan menniska; och när hon kommer
efter dit jag går förut, skall jag taga väl emot henne.»
»Säkerligen,» återtog Pauline, »har hon redan gått
förut.»
»O, Gud bevare mig, hvad skall salig öfversten
nu såga?»
Pauline såg förvånad upp.
»Han väntade ju mig — och så kommer hon i
stället!»
Och den trogna själen, som ända in i döden drömde
om lydnad, såg så tröstlös ut, att Pauline ömt och
tillitsfullt försäkrade: »Han skall säkert, ifall
Marie-Charlotte gått förut, säga, att efter detta vackra förebud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
