Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lydia skänkte sin nya vän (ty som sådan ansåg
hon honom) en vacker bifallsblick. Derefter vinkade
hon gossame vänligt till sig och försvahn skyndsamt
på hemvägen.
Då friherrinnan och hennes kavaljer återkommo
från kyrkan, voro gästrummen redan i ordning, och
middagsbordet desslikes.
»Det kan ingen tro, farmor, hur mamsell Lydia
fäktat!» meddelade unge herr Manne.
»Och så stark hon är och så snäll!» bifogade
Svante.
»Nå, ni ha väl hjelpt henne?» frågade farmor
nådigt.
»Ja, bevars, vi ha haft schå allihop!»
»Det här,» hviskade Edmund till den unga flickanT
hvilken nu, rosenröd och het som en ros i solhettan,
kom in i salen, »det här vågar jag icke berätta för
tanterna, ty ett sådant slags ansträngning är högst
ohelsosam.» Han tycktes vara helt bekymrad.
»Lappri! Jag är stark — och nu får jag litet ro
på eftermiddagen ... De komma väl icke före qvällen...»
Men trösta oss för ro det blef den eftermiddagen 1
Så vacker som morgonen varit, så bråkig blef aftonen,
och ändå var den endast inledningen till ett nytt skifte
i den unga qvinnans lif...
»Usch, så tråkigt, farmor, nu är pappas och mammas
vagn strax här!» rapporterade den ene af gossame, just
som den gamla damen i ena soffhörnet beredt sig en
beqväm plats för den stora middagsluren.
»Nu,» ropade den efterföljande af ungherrarneT
som kom hack i häl efter, »nu är det då slut med att
ha roligt. . . mamma gör aldrig annat än piper, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
