- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
260

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon hade hela tiden vetat att Lydia fans derinne och
väntat på att hon sjelf skulle ta saken om hand.

Hon gjorde så också.

»Goda, ädelmodiga tant,» sade den unga flickan,
kyssande friherrinnans hand, »jag kan, efter hvad som
passerat härinne, omöjligt stanna qvar — jag vill det
icke heller. Och mina tanter komma att gilla mitt
beslut, det vet jag.»

»Kära barn,» svarade friherrinnan, kastande sin
blick från Lydia till sonhustrun, som nu med förnäm
likgiltighet, liksom saken ej rört henne, lutade sig
tillbaka mot soffan, »kära barn, jag vill ju icke vara af
med dig. Dessutom må du icke tro att en plats genast
är tillreds!»

»Säkert,» inföll Lydia, »var det Guds skickelse att
jag i morse i länstidningen fick se annonseradt om en
plats i ett hederligt borgerligt hus som lärarinna för
ett par små flickor i A., och jag går genast och skrifver
med posten, om friherrinnan är så god och gör i
ordning mitt betyg . . . Blir jag icke antagen hvarom jag
kan ha svar efter fyra dagar, så reser jag hem till
tanterna. »

»Hvad i all verlden står här på — skall mamsell
Lydia hals öfver hufvud resa?» hördes herr
brukspatronen utbrista, i det han helt oförmodadt blef fjerde
personen i scenen.

»Hvad står på, eftersom du så här å propos
kommer tillbaka från din tilltänkta stadsresa?» yttrade
hans fru, under det hon slungade på honom en
udd-hvass blick.

»Du menar kanske mal å propos, min vän . . .
Eljest kom jag derför att du glömt ge mig notan, som
du uppsatte . . . Men jag tror att du haft angelägnare
göromål!» Och för första gången under deras treåriga
äktenskap blef fru Justine slagen af häpnad, och icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free