Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans blossande, häftiga rörelse och allt hvad hon
i öfrigt förstått af detta möte i flygten hade så upprört
henne, att hon med verklig tacksamhet mottog den
lyckan att en stund få vara ensam med den uppväckta
stormen i sin egen själ.
Sedan hon i dörren framfört bjudningen till
ma-jorskan, som, liggande på sin soffa, halfsofvande
förklarade sin stora benägenhet att emottaga den, flög
Lydia upp till sig och kastade sig hejdlöst i första stol
hon påträffade. Hvad hon nu erfor hade hon aldrig
ens drömt sig. Hon brast i tårar, ty hon kunde icke
hejda denna nya starka ström, som fordrade tårar, om
den icke skulle qväfva henne. Hon mindes hela sin
glada bekantskap med honom, från hvilken hon nyss
skilts. Och hon visste att de två år, under hvilka han
hvarje månad skrifvit till henne genom tanterna, allt
mer och mer gjort henne förtrolig med honom, men
huru kunde hon veta att denna mystiska känsla, som
orsakat att de erhållna giftermålsanbuden förekommit
henne motbjudande, skulle återfinnas i den första blick
hon mött från hans ögon... #
Halflimman var förfluten. Lydia hade med
qvin-nans medfödda blygsamhet och takt lyckats komma i
en alldeles lagom sinnesstämning.
Då hon träffade Edmund nere i förstugan, var
hans utseende förändradt. Under tystnad lade han
hennes arm i sin och under tystnad förde han henne
till en temligen aflägsen planterad plats, der de fullt
skyddade kunde få utbyta sina förtroenden.
»Lydia,» sade han, sedan de satt sig och han, utan
fruktan att observeras af andra ögon än hennes, lät
sin blick hvila på henne med en sådan underbar makt
att hon sänkte sin, »Lydia, vet du hvarför jag icke
skrifvit på sista tiden?»
»Nej!» hviskade hon, darrande vid detta första du.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
