Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt af barmhertighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidningen. Och ännu lyckligare var, att jag erinrade
mig sjelf, att jag varnade mamma för att icke oroa sig,
i den händelse någon tidning råkade få tag i min
opasslighet.
Det är innerligen snält af mamma, att så vänligt
intressera sig för den lilla teckning jag gjort af mitt
äfventyr i jernvägskupén, der den allra pikantaste enka
af alla unga enkor i menskligheten, som kommit inom
mitt synhåll, förtjuste mig genom sin omedvetna
originalitet och... Ah, det var sant, jag har ju berättat allt
det der... om huru jag fick se en skymt af henne,
innan hon ogeneradt lutade sig emot hörnet, fullkomligt
förbiseende sin reskamrat, och huru just den der skymten
tvingade mig till någon utväg att få se henne vid
lampskenet. Det var inte illa det der med kappan,
som borde väcka i stället för att skydda henne. Nämde
jag för mamma, att jag var nära att uppge ett utrop
af belåtenhet vid hennes vresiga tillrättavisning: * Skall
man nu råka ut för barmhertighet äfven på resor?’
Ja, hon är ovanlig... på samma gång stolt, modig,
naiv och oskuldsfull... kortligen, hon har väckt mitt
stora intresse, och väckt det allt mer för hvarje gång
jag träffat henne.
En sak tror jag icke att jag omtalat, nämligen
huru beskådad och tydligt beundrad hon blef, när jag
följde henne och professorskan upp till rikssalen: Hvem
var den der damen?’ Hvad var det för en ny
skönhet?’ hviskade man mig sedan i örat. Och hon förde
sig som en verklig dam... Gud vet hvarifrån hon,
nere i den vrå hon lefvat, fått en sådan hållning, ett
så obesväradt skick. Hon hade också en toalett, som
jag var långt ifrån, att vänta, och hennes fina smak
röjdes i förvisningen af allt prål. Nej, nu nedlägger
jag pennan — jag tillåter mig blott undra, om hon
hört att jag är sjuk. Jag har strängt förbjudit Jönsson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
