- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
369

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt af barmhertighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och efter detta program satte sig sällskapet i röj
relse...

»Behagar fru Haveman taga min arm? Här möter
oss visserligen icke på en hvardag någon trängsel, men
skogsvägen, som är den behagligaste, är ändå temligen
besvärlig.»

Clary sade ingenting, men hon lade lätt sin hand
på hans arm och såg bort.

»Tillåtes det,» återtog Mauritz, »att i dag slippa
ur de tvångets tyglar, som ni vanligen pålägger våra
samtal? — Och vill ni ej utan misstro höra mig? Ni
har den sorgliga vanan att hänföra allt hvad jag yttrar,
allt hvad jag tänker och icke tänker till de erfarenheter,
ni gjort i forna tider. Jag har förut varnat er för denna
sjuklighet i sinnet.»

»Är jag verkligen så svår? Jag tror er — och jag
tror att jag inom mig bär fröet till flera fel, som
här-flyta från detta enda.»

»Men huru skall man fä bort detta onda, detta
isande misstroende? Vill ni aldrig fatta, att
barm-hertighets-epoken ligger långt i bakgrunden af ert lif,
och att det är tid för er att betala den skuld, ni är så
noggrann att minnas, och i er tur allvarligt bemöda er
om att öfva barmhertighet?»

»Just derpå tänker jag,» svarade Clary lifligt; »jag
har nu tillfälle att fä visa tacksamhet.»

»Tacksamhet — hvem tänker på en sådan? Jag
förstår att ni syftar på förslaget angående en styfdotter.
Professorskan fick brefvet medan jag var hos henne och
hon meddelade mig det.»

»Ja, det var på Charlotte jag tänkte. Ni kan ej
föreställa er huru ömt min man lade henne på mitt
hjerta.»

»Jo, det föreställer jag mig visst, och pligten skalle
legat snörrät för er, i fall ni haft ringaste del i skils-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free