Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9.
Förmyndaren på besök hos sin för detta
myndling,
•i
Ledersvän, hedersvän, din borg vill icke gifva sig,
jag måste ordentligt storma utanverken. Här
finnes först en lång stoltserande betjentslyngel, som med
näsan i vädret ganska afgörande förklarar: ’Herr
gref-ven kan inte taga emot just nu, eftersom han sofver’.
Godt, säger jag, skjutande första hindret åt sidan; men
vid sjelfva ingången till din bevarade fristad ställer sig
en liten pys och försäkrar mig med tårarne i ögonen,
— att grefven icke haft en enda blund i ögonen på
hela natten — det hade pilten hört, och det vore derför
’så illa, illa’ att nu väcka honom, eller bara göra något
buller... Stackars barn, som hoppades röra mig. Det
gjorde mig, min själ, verkligen ondt, att jag, i min
längtan efter att få se dig, skulle vara så grym och
flytta honom åt sides, medan jag fick upp dörren, men
nu är jag ändtligen har.»
»Och nu har farbror så godt som kramat ihjel
mig, midt under en angenäm dröm,» svarade
Manfred, hjertligt tryckande assessor Hedborgs båda stora
händer.
»Du skall få en trefligare verklighet — jag är stadd
på ambassad från damerna, som invitera dig på
kaffefrukost. Nå, men du ser ju inte sjuk ut, det påstod
ändå min hustru. Efter frukosten fara vi ut på sjön —
är du med om det?»
»Naturligtvis! jag är med om allting, bara farbror
behagar att låta mig stiga upp — derefter måste jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
