Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kerstin Marias fästegåfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maria mitt bifall att, sedan jag hållit henne ett år i
syskola inne i sta’n, få ta plats hos barons på Villeby,
oeh der har hon nu i fyra år varit väl omtyckt och
ansedd . .. För fyra månader sedan dog först mor och
strax derpå far. Som de visste att jag hållit kärleken
trogen, så gåfvo de mig båda före sin död sitt
samtycke. Men mor sade: ’Gud låte blott, min Berthold,
så ske att Kerstin Maria blir värdig sin lycka — kanske
hon blir det!’ Af aktning för föräldrarne, som jag
hjertligt sörjer, ville jag låta en tid gå om, innan jag
tänkte på någon ändring, men då spred sig på en gång
det ryktet att Kerstin Maria, som så länge visat tillbaka
alla, som slog’ efter henne, icke alls var känslolös för
brorsonen i huset, en fattig löjtnant.»
»Och ni var strax färdig att misstro henne?»
»Jag blef mycket upprörd, men jag talade med
hennes mor, som bedyrade att hon var ren som Guds
dag fastän hon för sin skönhet och finhet hade en
mängd afundsmän, som gerna förtalade henne. Hon
omtalade också för mig att Kerstin Maria skrifvit bref
till henne i det ämnet och sagt, att hon var glad öfver.
att löjtnanten nu rest, för han både pinade henne och
bringade henne i förtal; och hon fruktade att något
prat kunde komma för mig, som var så misstänksam
och oresonligt svartsjuk... Nå, ja, jag år svartsjuk
och misstänksam. .. Men då jag nu kom för att hemta
henne hem till modern, som har ett litet torp under min
gård, blef hon så glad och lycklig, att jag af själ och
hjerta ville tro på henne.»
»Således trodde ni ändå icke, att hon var utan
skuld?»
»Hon blef så röd som blod, då jag frågade om
löjtnanten.»
»Men,» invände den gamla frun lugnande, »hon
gaf er likväl icke fästegåfvan tillbaka?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>