Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kerstin Marias fästegåfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så tidigt. Ty som han stält om att inre kammarn
blifvit målad och fått några möbler, som kunde anstå
hans fastmö, höll gumman nu på med att feja upp
yttre förstugan, der hon sjelf bodde.
När vagnen stannade framför manbygningen, tog
Berthold sin käresta vid handen och förde henne till
köket, der det blef ett skramlande, skrapande,
uppstigande och gapande, så att det stod härliga till.
»Sätt er igen, go’ vänner!» yttrade Berthold med
en värdig husfaders välvilliga ton. »Eftersom ni alla
ä’ inne, vill jag med detsamma för er föreställa henne,
som är mitt högsta goda på jorden och som åtta
månader härefter, då året är fullt efter föräldrarnes död,
på Guds makt blir er matmor.»
Kerstin Maria, som först genom denna offentliga
föreställning blef underkunnig om tiden for giftermålet,
kände sig på en gång rörd och sårad. Han borde väl
ha talat ensam med henne förut. Emellertid visade
hon folket omkring sig, ifrån förestånderskan vid spiseln
intill minsta vallflickan, ett långt vänligare ansigte, än
hon bestått de tilltänkta slägtingarne, och hon
värdiga-des till och med att i några alldeles icke försagda,
utan lugna och klara ord försäkra att, om Herren
behagade låta henne komma till en sådan heder, hon
hoppades bli mottagen med den välvillighet, som hon
sjelf skulle visa i sitt matmors-kall.
Det allvar och den värdighet, hon ådagalade, vunno
helt och hållet Bertholds bifall, hvilket visade sig i
en upprymdare sinnesstämning, medan de åto ensamma
i salen.
När måltiden var slutad, sade Berthold, som icke
förlorat sin fixa idé och den kloka doktorinnans råd
ur sigte: »Nu gå vi in i salig mors kammare. Der
kan du se hennes dödssäng och påminna dig att hon
gaf oss sin välsignelse i det sista!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
