Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratören och hans trolofvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men, min dyra Elise, hvad säger du väl, om äfven
denna är af mig? Kunde jag, tror du, uthärda att
veta det du var så missnöjd med mig! Nämde jag
icke att skadan lyckligtvis kunde repareras, och jag
skyndade också att reparera den, ty som du vet har
jag utvägar äfven till andra tidningar... Men vet du,
min Elise, att bägge dessa nippertippor, troligtvis i
framtiden Xantippor, säkert ingendera förtjente att jag
gjorde mig besvär med de här grannlåterna, som jag
ej behöfver läsa upp, då jag sjelf skrifvit dem. Det
enda, som tröstar mig, är att det skedde för din och
ingen annans skull.»
Elise svarade ej ett enda ord, men hon blef långt
blekare än den hvita näsduken, som hon förde öfver
pannan; och släppande den del af tidningen, som hon
höll i, gick hon helt stilla och satte sig på soffan.
»Nå, hur i all verlden är det nu fatt?» frågade
Albert, fullkomligt häpen. »Jag trodde, min själ, att
mina aktier i dag stodo i högt värde, men jag finner i
stället att de sjunka under mina ögon. Det är bestämdt
fröknarna Eugenie & Eufrosyne som beredt mig det
här nöjet: deras elaka tungor bådade mig just något
harmligt.»
Elise fortfor att tiga.
»För öfrigt,» återtog Albert, som snart lyckades
arbeta upp sig från häpnad till vrede, »var det mera
sanning i det första jag skref, än i det sista.»
Nu spratt Elise häftigt till.
»Säger du det der allvarsamt?» frågade hon.
»Ja, det gör jag, tror jag... ty hur flyktigt jag
än ögnade på stycket, misstog jag mig icke deri, att
det är af ringa värde.»
»Albert,» svarade Elise i en ton, som uttryckte en
med högsta möda beherskad rörelse, »du får tillåta mig
säga att jag icke kan egna stor aktning åt en kritiker,
Carlén. III. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
