Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratören och hans trolofvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
qvinnor, som stått hans hjerta nära, följde lians
framåtskridande icke blott med deltagande, utan gladdes eller
sörjde, alltsom hans ressurser höjdes eller sänktes.
Men var det endast hans sjelfkärlek som
smickrades häraf? Nej, långt derifrån. Sedan han läst Henriks
ofta ingående bref, innehållande beskrifningar öfver
hans husliga lycka och Hilmas fullkomligheter, blefvo
hans tankar på Elise och det frivilliga löfte, som han
afgifvit, att om två år uppsöka henne, allt varmare.
Han kände sig, i trots af framgången, gränslöst
ensam; och då efter första året julen stundade, var det
med feberaktig brådska han genomsökte alla möjliga
kalendrar, men signaturen E—e fans icke der. Han
suckade djupt efter hvarje fåfängt försök: Elise höll ord
och dröjde méd att förnya sin litterära sysselsättning.
På hela detta förflutna år hade Albert ej sett henne,
men med deltagande hade han hört omtalas först faderns
död och husets sorgliga ställning, derefter Elise’s och
hennes mors flyttning långt bort på Söder, der den
unga flickan ingått som lärarinna i en privat skola.
Det var underligt — så tyckte Albert sjelf, och
möjligen tyckte Elise detsamma — att han icke
uppsökte henne. Men sanningen var, att han ej kände
sig mäktig att uppträda såsom blott vån, och i annan
egenskap ville han bestämdt icke up*pträda före den
faststälda tiden...
På våren det andra året, när han en qväll var
sysselsatt med att läsa några artiklar i en aktad
^landsortstidning och hans blick råkade falla på följetongen,
spratt han plötsligt till, då han träffade signaturen
E—e. Han sprang upp halft tokig af glädje, och denna
förut så föraktade signatur måtte ha erfarit en blygsam
förvåning, när den fick emottaga en varm kyss, ärnad
naturligtvis egarinnan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
