Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»För att få henne god igen... eller vet mamma
några ögon, som ha ett så hjärtegott uttryck, som
Monikas, då hon blir god?»
Alonzo den tappre, så kallades han,
och hon Imogene den skö... na.
Nu kom Monika insättandes genom dörren med
kaffepannan i ena handen och en tallrik kringlor i den
andra.
»Tvi, att herr Justus inte skall hålla sig för god att
härma gamla Monika och förstöra garnet till på
köpet... Stig upp ... var så god och stig upp! Herr
Leonard bär sig icke till på det viset: han har tagit
efter förmaningarna på annat sätt.»
»Monika, Monika», sade Justus med en så
obeskrivligt intagande och vek böjning i rösten, att gumman
tvärstannade liksom hon lyssnat efter en härlig musik.
»Monika, Monika, jag är så ledsen att ha bedrövat
dig... Ack, goda, kära Monika, jag menade ingenting
ont!»
»Nå, Herre Gud, vem vet ej det... Spinn, spinn i
Herrans namn, och sjung han gärna om Imogene den
sköna, men sätt inte rösten på den leden, för då kan
Justus narra både stockar och stenar att gråta!»
»Jag ville önska, att jag kunde», ropade Justus, i det
han glatt sprang upp och klämde Monikas huvud
mellan sina händer, »jag lovar, att de skulle få dansa sig
trötta... men vi få väl se, om jag icke en vacker dag
far ned till underjorden och hämtar upp en viss lyra.»
»Vad i Herrans namn säger han! Akta sig, herr
Justus, det går aldrig gott att gyckla med sådana
ting... Herr Leonard» — gumman vände sig till den
stängda dörren — »var så god och stig ut!»
Några minuter efter det denna signal blivit given,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
