Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ganska säkert, mitt barn, både med stränghet och
mildhet, men du vet själv om någon makt håller honom
tillbaka, då han känner behovet att kasta sig i ett nytt
febertillstånd. Jag hoppas dock till Gud, att detta
oroliga huvud, detta oroliga hjärta, en gång skall finna
reda på den förlorade vägen. Kanske har han redan
nu hittat den, kanske är det blott en inbillning, som
kommit mig att ana en ny förändring i hans åsikter;
kanske slutar han, såsom han sagt, sin juridiska kurs
till hösten. Även på den vägen, om han har förmåga
att hålla ut, tror jag icke han skall sakna gynnare,
såvida han ej själv stöter dem ifrån sig.»
»Ja, men det är just det jag befarar. Då andra
önska och söka gynnare, vill han bryta sin egen väg,
men det kostar pengar att bryta vägar, och förstånd
och ihärdighet vill det också till. Om han begagnade
de pund, vår Herre förlänat honom, komme han säkert
att gå mycket långt... vad han nu åter kommer att
bli, det vet endast Gud.»
»Käre Leonard, denna misströstan smärtar och oroar
mig. Håller du kanske mindre av Justus nu än förr?»
»Jag hålla mindre av honom — jag begär icke bättre
än att han fordrade något prov på hur pass jag håller
av honom. Jag säger ej för mycket, då jag påstår att,
om han ville ta emot det, jag gärna skulle avstå åt
honom hela mitt mödernearv. Han förstår aldrig att
sköta sig i fattigdomen. Jag åter skulle kunna arbeta
mig upp med mina friska armar och mitt
vardagsförstånd utan ett rundstycke. Tror icke mamma, att detta
är mitt hjärtas mening?»
»Jag tror vart ord av din mun, min vän! Du har
denna enkla redighet i ord, tankar och slutsatser, som
ingen misstager sig på. Olyckan med Justus är, att han
ofta lägger sitt tal i sådana former, att man måste söka
meningen utan att alltid finna den. Han missbrukar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
