Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och använda allting, konsuln, säga vi, blev så förvånad
vid detta förslag, att han med djup avsky bedyrade att,
så länge han själv ägde en vitten, skulle aldrig hans
dotter, med eller utan krans och korg, gå och tigga ihop
understöd åt hans forne skeppares änka. »Nej, Petronella,
därav blir ingenting! Vill du berätta stackars fru
Petterssons olycka, så gör gärna det, men vi äro Gud ske
lov själva i tillfälle att räcka henne en hjälpsam hand.»
»Så säg ut då... jag hoppas du icke kommer med
något, som jag behöver neka?»
»Däri gör du som du behagar, Nelly! Jag säger
endast, att i det fallet min fot icke kommer till
middagsbordet, ej heller lämnar jag pengar till några vidare
kalaser.»
Fru konsulinnan rodnade starkt. »Du är på väg att
glömma dig, min vän!» yttrade hon med exemplarisk
mildhet. »Kanhända du finner det passande att
upphöra med de onödiga preludierna?»
»Alltför gärna! Jag skriver i morgon till fru
Pettersson att vi i vårt hus upptaga yngste sonen Kalle,
som nu är tolv år gammal, och att vi ge honom en
uppfostran, för vilken vi kunna ansvara inför salig
Pettersson, då vi en gång träffa honom.»
»Jag hoppas, min älskade David», svarade fru Löwe
med en liten darrning på rösten, »att du kommer ihåg,
det alla de dagar och nätter, jag arbetade mig trött i
min ungdom, icke kunde ha för ändamål att samla en
förmögenhet, den man sedan skulle kasta bort på andras
barn, så länge man har ett eget? Giv gärna fru
Pettersson all den hjälp, du förmår, men tänk ej på något
så orimligt som att pålägga oss ansvaret och kostnaden
att uppfostra hennes Kalle, vilken jag tycker gärna
kan gå till sjöss som fadern!»
»Om detta är ditt sista ord, Nelly, så ursäkta mig
hos gästerna... ty som det aldrig blir några societeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
