Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag... och spela på, du Constance, låt dig icke
bekomma ... Nå, har icke Evelyn smugit sig sin väg ...
vem såg när Evelyn gick? Men det är henne så likt...
hör på, Nilsson, gå ut, du, och säg så här: ’Herrskapet
är i förmaket, och hennes nad later hälsa, att magistern
icke för aftonen behöver besvära sig med omklädsel;
han är välkommen’»
»Borde jag icke egentligen själv ...» anmärkte
konsuln, ryckande fram och åter på stolen.
»Du borde egentligen själv bättre än jag veta vad
dig tillkommer, min vän, men som du för ögonblicket
förgäter detta, så tillåt mig erinra dig därom ... St...
det går... Skrapa icke med fotterna, Kalle! Ingen
får vara embarraserad... min Gud, det är ju den
största bagatell i världen... Spela pa, Constance,
spela på!»
Dörren gick upp, men ingalunda informatorn, utan
Nilsson blev åter synlig.
»Magistern gör sin ursäkt: han mår icke rätt val
och anhåller att bli förd till sina rum.»
»Jag är skyldig mig själv den rättvisan att tillstå, att
jag aldrig hört något dylikt!» yttrade konsulinnan,
darrande av förtrytelse. »Men ifall...»
»För Guds skull», viskade Charlotte, »detta hör till
god ton! Icke kan han uppvakta hennes nåd i
res-kläderna.»
»Nåväl, Nilsson, för då magistern till hans logemang,
men hälsa honom och säg, att han skulle förbinda
herrskapet, ifall hans illamående icke hindrade honom
att inträffa vid supén klockan nio!»
Nilsson gick, och konsulinnan lät sin blick falla på
Charlotte med ett uttryck, som uppmanade denna att
ej spara på berömmet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
