- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
136

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nen i sin första ungdom, sådan han nu synes
framför oss.

Den barnsligt sprittande glättighet, vilken hos gossen
och ynglingen bröt sig väg genom den dunkla
sorgbundenhet som tidigt grumlade hans lynne, hade länge
sedan gått under för en övervägande riktning åt det
allvarliga. Men tyvärr, icke åt detta allvar, som
välgörande sprider sitt lugna, stadigt skinande ljus över
själen och låter den utan ansträngning se vägstolpen
framför sig, utan åt detta, som svärmar i mörkret,
ständigt offer för bedrägerier av den sig ständigt
villande fantasien.

Ett par år efter det Justus av Carleborg först kom
till Uppsala, hade han gjort en bekantskap av det
farligaste inflytande på hans framtid. Vi behöva icke här
avslöja de samtal, vilkas sofismer efter hand liksom
i en tät kedja slöto sig omkring honom. Ändamålet
med dessa samtal, av honom aldrig anat, skall i en
längre framskriden del av vår hjältes historia ligga klart
liksom dess följder.

Av hans senaste brev till modern veta vi, att de
beständigt växlande striderna nedkastat honom på den
sjukbädd, där han äntligen trott sig hava erhållit en
klar åsikt över sitt kommande livs bestämmelse, och
att denna åsikt var fastare buren i hans själ än de
övriga varit, kunde slutas därav, att han själv förelagt
sig ett helt år till prövning, ålagt sig — vad han hittills
föraktat — att som informator förtjäna sitt uppehälle
och en större summa penningar, erforderlig för vad
kall han än valde.

Alltså var då Justus nu — med fri vilja och av
övertygelse om det gagn, denna uppoffring skulle
göra hans framtid — välbeställd informator i det
högborgerliga huset; och ifall han just nu, där han sitter
försjunken i stum dvala, känner inom sig någon önskan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free