Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Evelyn är ett vekt, svagt väsende, som behöver en
mild behandling: att såra henne utan uppsåt är redan
en synd... att såra henne med uppsåt är oädelt!»
»Kanske likväl snarare tvärtom, ty jag erkänner, att
det behovs ett visst moraliskt mod att av fri vilja
till-foga henne smärta.»
... >>01?h det var detta slags mod herr magistern fann
lämpligt att pröva?»
»Alldeles!»
»Men för vilket ändamål?»
»För det, som jag vann.»
»Att såra henne ?»
»Att böja henne.»
»Vilken djärvhet! Kunde herr magistern verkligen
efter tvenne dagars bekantskap, tilltro sig ett sådant
inflytande ?»
»Hade jag orätt?»
»Nå ja, antag att herr magistern redan fått någo*
valde over henne genom det tillfälliga intryck, herr
magisterns musik gjorde på hennes nerver... varför
begagna det på detta sätt?»
»För att stadga det. Och vad ’det tillfälliga
intrycket beträffar, så torde det möjligtvis icke vara så
alldeles utan samband med en annan tillfällighet.
Mamsell Waller hörde ju i går morse, att jag redan tidigare
pa morgonen haft tillfälle att se mamsell Evelyn?»
»Ah!» Constance föraktade att fråga, men hon anade
att Evelyn vid detta första möte måtte hava röjt det •
djupa och starka intryck, som hon mottagit.
Under det Constance med sänkta ögon och glödande
kinder skruvade de vackra ringarna av och an på sina
Vita fingrar, betraktades hon nästan närgånget av
Justus lågande blickar; men då hon åter såg upp, hade
dessa blickar redan beslöjat sig med likgiltighetens
ogenomträngliga täckelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
