Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nades och varsnade den fyrbåk, vilken, hittills osedd
av mig, blänkte så nära och som sedan fortfarit att lysa
mina vakor, mina böner och strider — ty ingen seger
utan strid.
»Var då min tidiga, oförstådda önskan verkligen
din, o Fader?
»Du förde mig länge på andra vägar och tycktes
vilja kvarhålla mig vid ett eller annat levnadsyrke, där
jag nedlade mitt arbete. ’Men när solen gick upp,
förvissnade det, och efter det inga rötter hade, torkade det
bort,’ Dock tidigt nog skaffade du råd och röjde väg
och lät mig bliva det jag ej åter kan upphöra att vara,
såvida jag ej skulle bli gränslöst olycklig.»
# Med vilket uttryck av brinnande kärlek betraktades
ej läraren, då han nu talade om sig själv. De unga
kvinnorna tillbådo honom såsom en avgud och togo
sina hjärtans oroliga slag för följden av en helig
inspiration. De trodde sig dyrka det högsta väsen, och de
dyrkade den ofullkomlige aposteln, från vars läppar
orden fingo ett tusenfaldigt liv.
»Det är i dag», återtog han efter ett av dessa
avbrott, som han förstod att göra så vältaliga, »det är i
dag, älskade bröder och systrar i Kristo, som jag för
sista gången kallat er till en uppbyggelsestund! Innan
kort går jag ifrån eder att på en avskild plats bereda
mig till det stora värv, som jag genom Kristi nåd kan
begynna och fullborda.
»Vakande och sovande hör er jag ropen från mina
bröder, dessa Herrans apostlar, som gått ut att
uppfylla sin mästares bud. Ja, jag förnimmer dessa rop ...
de nå mig från avlägsna stränder, de förfölja mig
under arbetet, de uppskaka mig ur vilan. ’Kom, kom’,
ljuder det oupphörligt, ’kom, kom — vi dröjer du, då vi
vänta dig till medhjälpare i Herrans späda vingård?’»
»Men länge», återtog han, efter ett ögonblicks tyst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
