- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
265

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Huru, oskuldsfulla ängel, förrådde sig då den röst
du hörde... hörde du den, innan du reste dit ?»

»Nej, icke på det sättet, men i detsamma jag kände
igen dina steg, var det som om allt mitt blod förstenats,
och rösten sade: ’Du har förolämpat din make genom
det steg du tagit!’»

Baronen bleknade. Det var honom omöjligt att av
denna Evelyns bekännelse fatta huru mycket eller huru
litet den verkligen innebar. Allt vad han vidare kunde
få veta berodde på hans välde över sin ton och sina
anletsdrag, ty bleve hon skrämd genom det minsta häftiga
eller lidelsefulla utbrott, vore ej att tänka på någon
vidare förklaring.

»Vad jag tackar dig, Evelyn, för denna öppenhet,
som så fullkomligt visar mig din själs renhet! Du har
visst aldrig förolämpat din make, och ifall du vädjat
till magister Carleborgs omdöme över detta steg, skulle
han säkert svarat dig detsamma.»

»Ja, han svarade mig ock: ’För dem renom är allt
rent!»

»Ser du... det var endast dina små griller, som
oroade dig, och rösten hade orätt... Men blev du
ledsen, att jag icke skulle överraska dig, efter du tyckte,
att ditt blod förstenades, då du hörde mina steg?»

»Jag vet icke... det var likväl så.»

^»Möjligtvis avbröt jag något, som Carleborg höll
på att säga dig och som du gärna velat höra till slut?»

»Nej, det var jag som talade... men kanske hade
jag velat höra vad han skulle svarat.»

»Det var naturligt... I morgon får du åter träffa
honom.»

»Ja, ja», svarade hon med en röst, som snarare hade
för mycket än för litet uttryck, »i morgon får jag åter
träffa honom!»

Det stack till i Max’ hjärta. En dov suck flög ohej-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free