- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
44

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vad åter kunden, studenten, beträffade, så blev den
tjänst, som Grave under strängaste tysthetslöfte av
honom fordrade, av helt annan beskaffenhet.

Grave hade sedan lång tid lagt an på denne ynglings
fattigdom. Själva fattigdomen skulle likväl föga
gagnat Grave, om ej nämnde student tillika ägt ett
utmärkt huvud. Det var med detta han nu fick betala,
på så sätt nämligen, att han hjälpte en av Graves
skyddslingar, en svåra rik, men svåra dum student,
med skrivningen för examen. Sådana förtjänster hörde
till Graves större, ty ehuru den fattige studenten icke
fick något annat än en sexa samt nöjet att avbörda en
del av sin tacksamhetsskuld till Grave, tog denne dock
sitt arvode av den, han skaffat hjälpen. Och på detta
sätt beskyddande de fattiga för de rikas skull och
tvärtom efter omständigheterna, gick Graves
tjänstaktighet i en beständig växelkedja.

Kärlekskommissionerna, som ofta fordrade sina
intriger, tilläto honom att mottaga »stora återtjänster»,
vilka, omsatta i andra, tredje och fjärde hand, gåvo
god avkastning. För sjuka stackare hade han
alltid till hands, utom en oegennyttig vård, någon läkare
bland sina vänner, någon vilken stundom behövde
tjänster av »de bekymrades vän». Om den sjuke nu
fick leva, blev hans skuld till Grave nästan
oberäknelig. Dog han däremot, blev Grave hans homme
d’affaai-res och icke sällan hans arvinge. Och vad till sist
de andliga bekymren vidkom, var han även häruti en
utmärkt hjälp i nöden.

Efter att så under en lång följd av år ha tjänat
sina medmänniskor, bar det sig likväl ej bättre, än
att han, vid bedrivandet av någon affär mellan tvenne
rivaler, skaffade sig den ene till ovän. Denne, full av
hämnd, utspanade huru Grave, i en av sina
befattningar som stärbhusutredningsman åt en avliden stu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free