- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
54

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

syndarens bröst; och beskrivningen på dessa gåvor och
penningeanbud, vilka efter öppnandet av de enskilda
sammankomsterna velat nästan regna över Justus, var
nära att pressa höga ångestrop från den giriges läppar.
Han lyckades likväl inpassa alla sina intryck i
skenhelighetens omfattning, men då Justus kom till sista
besöket på Örnvik och det sista penningeanbudet å
konsulns sida, då darrade Grave av roffningsbegär, och
rösten var helt osäker, då den framstapplade dessa ord:

»Jag hoppas, min broder, att du icke tillät djävulen
belägga dig med en ytterligare frestelse? Högmodet är
en svår synd för Herran, och de gåvor, stora eller små,
som givas för hans skull och till befrämjande av hans
rikes tillväxt, må ingen trogen Kristi bekännare avslå,
allra minst den, vilken liksom du behöver dessa
hjälpkällor till vinnandet av det stora ändamålet.»

En lätt rodnad färgade Justus av Carleborgs panna.

»För detta mål, endast för detta, böjde jag min själ
till ödmjukhet och mottog av konsul Löwe denna
alltför stora summa.»

»Alltför stora, säger du, min broder...! Var ärnar
du då, till dess resan sker, placera denna stora summa?
Ty att låta den ligga ofruktbar, anser jag, att du,
broder, icke äger rättighet till.»

»Jag har tänkt lämna den i min mors förvar: i
hennes hand skall den bliva välsignad.»

»Om du ärnar låta den ligga ofruktbar, så är dess
belopp väl icke stort?»

Det var tydligen högst vedervärdigt för Justus att
nu tala om penningar. Emellertid, då han ej kunde
undgå att förstå Graves mening, nämnde han
summans storlek.

Med möda dämpade Grave den eld, som gnistrade
upp i hans ögon, då han vid åhörandet av detta siffertal
genast i tankarna uppgjorde en lysande kredit för det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free